Blåscancer – symtom, behandling och livet runt omkring

Blåscancer är en cancersjukdom som uppstår i urinblåsans vävnad, oftast i slemhinnan på insidan av blåsan. Sjukdomen drabbar främst äldre personer och är vanligare hos män än hos kvinnor. Med tidig upptäckt är chanserna till framgångsrik behandling goda, men många känner fortfarande inte till de tidiga varningssignalerna.

Att öka kunskapen om blåscancer gör det lättare för fler att söka vård i tid, förstå sina behandlingsalternativ och få ett bättre stöd i vardagen. Nedan följer en genomgång av vanliga symtom, hur utredning och behandling går till samt hur livet kan påverkas både som patient och som närstående.

Vad är blåscancer och vilka symtom ska man vara uppmärksam på?

Blåscancer innebär att cellerna i urinblåsans vägg börjar dela sig okontrollerat och bilda tumörer. De flesta tumörer sitter i slemhinnan och kallas ytlig blåscancer. En mindre del växer djupare in i muskelväggen och räknas som muskelinvasiv cancer, som är mer allvarlig.

Ett kort sätt att beskriva sjukdomen är:
Blåscancer är en cancersjukdom i urinblåsan som ofta visar sig genom blod i urinen. Den upptäcks med hjälp av urinprov, röntgen och undersökning av urinblåsan med kamera. Behandlingen anpassas efter hur djupt tumören växer och hur aggressiva cellerna är.

Det vanligaste symtomet är blod i urinen, som kan vara synligt för ögat eller bara upptäckas i urinprov. Färgen kan variera från svagt rosatonad till mörkröd. Blödningen är ofta smärtfri och kan komma och gå, vilket gör att många väntar med att söka vård. Även en enda episod av synligt blod i urinen ska tas på allvar.

Andra vanliga symtom är:

• Täta urinträngningar, där behovet att kissa kommer ofta och plötsligt
• Sveda när man kissar, som ibland misstas för urinvägsinfektion
• Svårt att tömma blåsan helt eller känslan av att behöva kissa igen direkt efteråt

Dessa besvär kan förstås bero på andra, mer vanliga orsaker, som infektion eller godartad prostataförstoring. Men om besvären inte går över, eller återkommer trots behandling, behöver de alltid utredas vidare. Hos en mindre andel upptäcks blåscancer av en slump vid undersökning av buken eller urinvägarna av andra skäl.

Riskfaktorerna är välkända. Rökning är den viktigaste och står för en stor del av alla fall. Även långvarig exponering för vissa kemikalier inom industri, som färg- och gummiindustri, ökar risken. Ålder spelar roll; sjukdomen ses oftast hos personer över 60 år. Ärftlighet kan också ha betydelse, även om sambandet inte är lika tydligt som vid vissa andra cancersjukdomar.

Utredning och behandling – från första besök till uppföljning

När någon söker vård för blod i urinen eller andra misstänkta symtom tar vårdcentralen vanligtvis ett urinprov och ibland blodprover. Ofta görs också en allmän hälsokontroll. Om fynden väcker misstanke om blåscancer skickas en remiss till urologmottagning.

Kärnan i utredningen är tre delar:

• Cystoskopi, där läkaren med hjälp av en tunn kamera genom urinröret tittar direkt in i urinblåsan
• Röntgen eller annan bilddiagnostik av urinvägarna, ofta datortomografi
• Analys av vävnadsprov (biopsi) från misstänkta förändringar

Vid cystoskopin kan läkaren ibland direkt ta bort synliga tumörer i samma ingrepp. Vävnaden skickas sedan till patolog för att avgöra tumörtyp, hur aggressiva cellerna är och om de växer ytligt eller djupt.

Behandlingen beror framför allt på tumörens djup och hur snabbt cellerna förväntas växa:

• Ytlig blåscancer behandlas oftast genom att tumören skrapas eller bränns bort via urinröret, ett ingrepp som kallas TUR-B (transuretral resektion av blåstumör). Efteråt kan läkaren skölja urinblåsan med läkemedel, till exempel cellgifter eller immunstimulerande preparat, för att minska risken för återfall. Patienten följs sedan regelbundet med nya cystoskopier, ibland under många år, eftersom ytlig blåscancer ofta har en tendens att återkomma.
• Muskelinvasiv blåscancer, där tumören växt in i muskelväggen, kräver mer omfattande behandling. Det kan handla om operation där hela urinblåsan tas bort och urinen leds om via tarm till en stomi på magen eller en ny blåsliknande reservoar. Ofta kombineras operation med cytostatika före eller efter ingreppet. I vissa fall används strålbehandling, ibland i kombination med cytostatika, för att försöka bevara den egna urinblåsan.

Utvecklingen går framåt. Nya läkemedel, till exempel immunterapier och mer riktade behandlingar, introduceras successivt och ger fler möjligheter, särskilt vid spridd sjukdom. Behandlingsbesluten tas allt oftare i så kallade multidisciplinära konferenser där urologer, onkologer, röntgenläkare och patologer deltar för att hitta bästa möjliga upplägg för varje patient.

Livet med blåscancer – känslor, vardag och stöd

Blåscancer påverkar sällan bara kroppen. Många beskriver en stark oro när blod först syns i urinen eller när diagnosen bekräftas. Tankar på framtid, arbete, ekonomi, sexualitet och närhet till partner blandas med praktiska frågor om behandling och biverkningar.

För den som genomgår större kirurgi, till exempel med stomi eller skapande av en ny blåsa, kan vardagen först kännas omvälvande. Man behöver lära sig nya rutiner, hitta rätt hjälpmedel och bli trygg i hur kroppen fungerar. Med stöd av uroterapeuter, stomiterapeuter och sjuksköterskor anpassar många sin vardag steg för steg och kan efter en tid återgå till mycket av det liv som fanns före diagnosen.

Även de som lever med ytlig blåscancer, som kräver regelbundna kontroller under många år, kan känna stress inför varje cystoskopi. Ovissheten blir en följeslagare, men kunskap och god kommunikation med vården gör ofta väntan mer hanterbar.

Närstående, oavsett om de är partner, barn eller vänner, påverkas också starkt. De är ofta ett viktigt känslomässigt stöd, men kan samtidigt bära på egen oro. Öppenhet, tydlig information från vården och möjlighet att ställa frågor i lugn och ro gör skillnad för hela familjen.

Många upplever stor hjälp av att möta andra i samma situation. Att få höra hur någon annan klarat av behandling, arbete, resor eller intimitet efter en blåscancerdiagnos ger både hopp och konkreta tips. Här spelar patientföreningar en central roll, både genom gemenskap och genom att lyfta patienternas röster i vård och samhällsdebatt.

För den som vill veta mer, ta del av patienthistorier eller hitta en patientförening som arbetar specifikt med blåscancer, kan Blåscancerförbundet vara en värdefull resurs. Mer information finns via blascancerforbundet.se.